JOBBIG ONSDAG
Idag hade vi snack med Martin om framtiden. Den killen kan snacka alltså. Mycket behövligt. Någon jag blivit klokare över: Jag ska göra något jag tycker om. Jag måste inte plugga vidare nu om det inte är det jag vill. Om man vill resa jorden runt så är det nu man ska göra det.
Vi fick i uppgift att skriva en lista över saker vi blir glada av att göra. Förmodligen ska det hjälpa oss med de val vi ska göra.
Den här bilden har jag stående i bokhyllan här i lägenheten. Så att jag ska bli påmind varje morgon om hur skoj jag kommer ha det med den där tjejen när hos kommer tillbaka från USA.
Nä, nu ska jag återgå till mitt tal i svenska som jag ska hålla imorgon och min fina konfliktanalys som jag bara vill köra upp nånstans.
Den här bilden har jag stående i bokhyllan här i lägenheten. Så att jag ska bli påmind varje morgon om hur skoj jag kommer ha det med den där tjejen när hos kommer tillbaka från USA.
Nä, nu ska jag återgå till mitt tal i svenska som jag ska hålla imorgon och min fina konfliktanalys som jag bara vill köra upp nånstans.
BÄSTA MÅLTIDEN PÅ HELA DAGEN
Frukost!
Havregrynsgröt med linfrön, päron, kanel och mjölk. Mums!
Nu ska jag strax dra iväg till skolan för en infogrej om framtiden efter LDMG med Martin. Panik. Kaos. Jag satt uppe till 12 igår och googlade skolor. Hur vet man vart man vill gå? Tacksam för svar.
SNACKA OM MUSIKALKVÄLL
Kom precis hem från gymnasiemässan på Färs-och Frosta Arenan här i Lund.
Igår var jag och några från skolan och såg musikal Sweeney Todd på stadsteatern i och med att vi ska göra en musikalrecension på den. Efter det drog jag och Hannah hem till mig och såg en annan musikal; Rent. Se den!
Nu ska jag försöka ta mig hem till Tomelilla på något sätt.
Hej svejs!
FIN DAG
På uppvärmningen i morse körde vi Karins modernuppvärmning istället för Martins pumpuppvärmning.
Balett med Siân. Jag satte flera dubbelpirouetter under en lektion, och det mina vänner, var väldigt länge sedan för min del. Så ni kan förstå att det kändes väldigt, väldigt bra. Back on track liksom.
Tåspets.
Engelska B.
Jazz C med Donna. Vi körde hela lektionen på klackar. Jag tycker inte om skor med klackar. Man kan ju inte dansa. Inte jag i alla fall. Men det går framåt, sakta men säkert.
Istället för att ha dans-och musikalhistoria gick jag och hade mitt utvecklingssamtal med Donna. Jag får erkänna att jag var rätt nervös. För Donna är lite skrämmande. Det var i alla fall min uppfattning av henne innan samtalet. Efteråt tycker jag mycket mer om henne än vad jag gjorde innan. För hon sa att hon blir glad av att se mig dansa. Att hon ser att det kommer från hjärtat när jag dansar. Så söt.
Efter skolan gick jag och satte mig på ett fik jag aldrig besökt innan, beställde en chailatte och satte mig och började läsa en engelskpjäs. Jag hade bestämt mig för att inte gå därifrån förrän jag läst halva boken, akt 1. Bra taktik.
Förresten, livet känns bra! Allt kommer ju att ordna sig trots allt.
Engelska B.
Jazz C med Donna. Vi körde hela lektionen på klackar. Jag tycker inte om skor med klackar. Man kan ju inte dansa. Inte jag i alla fall. Men det går framåt, sakta men säkert.
Istället för att ha dans-och musikalhistoria gick jag och hade mitt utvecklingssamtal med Donna. Jag får erkänna att jag var rätt nervös. För Donna är lite skrämmande. Det var i alla fall min uppfattning av henne innan samtalet. Efteråt tycker jag mycket mer om henne än vad jag gjorde innan. För hon sa att hon blir glad av att se mig dansa. Att hon ser att det kommer från hjärtat när jag dansar. Så söt.
Efter skolan gick jag och satte mig på ett fik jag aldrig besökt innan, beställde en chailatte och satte mig och började läsa en engelskpjäs. Jag hade bestämt mig för att inte gå därifrån förrän jag läst halva boken, akt 1. Bra taktik.
Förresten, livet känns bra! Allt kommer ju att ordna sig trots allt.
TILL DIG, ELIN
Detta inlägg är tillägnat min lillasyster som befinner sig på andra sidan klotet och som är nära en hjärtinfarkt för att hon inte vet vad jag har/har haft för mig den senaste tiden. Var så god, Elin.
Skolan och träningen tar upp nästan alla vaken tiden av dygnen. Det är jazzsolon och modernsolon som ska redovisas för lärare och klasskompisar, många sångtexter att lära sig, jag har en projektarbeteshandledare som är på mig heeela tiden, vi ska plugga in en hel engelsk pjäs utantill, nationellt muntligt tal som ska göras i svenska B, flera olika prov som ska skrivas bland annat ett i matte C om exakt en vecka och på torsdag ska vi sitta i 5 timmar och skriva en uppsats. Och. Lärarna pressar en som aldrig förr. Framförallt i dansämnena. UP WITH YOUR LEG, MARIA! BÄTTRE KAN DU, MARIA! HAR JAG SAGT ATT DU SKA GÖRA SÅ, MARIA? nej..? THEN DON'T DO IT!! HÅLL DIN RELEVÉ! (att man står på tå). Detta kan ske under 10 ynka minuter av en balettlektion. Och då sliter man redan röven av sig som den idiot man är.
Som ännu en liten detalj ska jag även komma på vad jag vill göra med första delen av mitt liv. Vart jag ska söka vidare, om jag ska det. Vilket jag är mest inne på nu. L.A, NY, München, Köpenhamn, Stockholm. Undrar var jag kommer hamna till slut.
Så, Elin lilla. En enormt förkortad sammanfattning av mina senaste veckor. Självklart har jag hunnit med lite nöje också även fast jag älskar min lilla skola. Jag träffade Elis, Helle och Love för nån helg sedan och partade loss i Malmö. Och förra helgen var jag på en GALEN 3 x 18-årsfest. That's it.
Nåja.
Vi hörs i helgen ♥
Så, Elin lilla. En enormt förkortad sammanfattning av mina senaste veckor. Självklart har jag hunnit med lite nöje också även fast jag älskar min lilla skola. Jag träffade Elis, Helle och Love för nån helg sedan och partade loss i Malmö. Och förra helgen var jag på en GALEN 3 x 18-årsfest. That's it.
Nåja.
Vi hörs i helgen ♥
MIN SKOLA
SJÄTTE NOVEMBER
Promenerat ute på vischan med pappa och denhär sötnosen. Om några timmar drar jag och familjen till Malmö för lite söndagsbio. Ska försöka finputsa lite på mitt modernsolo till bedömningen imorgon också. Jag vill inte. Noll inspiration för tillfället.
KOREOGRAFITÄVLINGEN 2011
Ute på scenen bakom ridån i all rök några minuter innan vi skulle öppna koreografitävlingen. Nervösa och astaggade tjejer
Den obligatoriska gruppbilden!
WHO RUN?
Årets tema var Inkognito (att vara anonym, inte vilja bli igenkänd). Mitt bidrag speglade ett gäng unga, osäkra kvinnor. Anonyma i sig själva. När dom sedan kommer på att; varför vara en i mängden när du kan regera världen?
Årets tema var Inkognito (att vara anonym, inte vilja bli igenkänd). Mitt bidrag speglade ett gäng unga, osäkra kvinnor. Anonyma i sig själva. När dom sedan kommer på att; varför vara en i mängden när du kan regera världen?
Vi vann tyvärr inte, men fy tusan vad roligt vi hade. Vi fick inte bara öppna hela tävlingen, vi fick teatern att koka. Bokstavligt talat. Åtta kaxiga tjejer med stort afrohår, skinnjackor, jeansshorts, kängor och militärfärgade t-shirts. Publiken älskade oss. Och vi älskade dom.
21 HOURS LEFT
Mindre än 24 timmar kvar tills årets Koreografitävling går av stapeln. Jag håller på att dö av panik- och prestationsångest. Kommer inte få många timmars sömn inatt om jag känner mig själv rätt.
(Bjuder istället på en bild från spexfotograferingen idag)
VAR ANNARS?
Här spenderar jag mina eftermiddagar/kvällar. När jag inte är i danssalarna alltså. I min klass uppehållsrum.
Mitt andra hem!
INTERNATIONELL POLITIK IN MY ASS
Sitter i mitt lilla kök och försöker trycka in allt som har med svensk- och internationell politik att göra. Mindre skoj. Framförallt när det enda jag kan tänka på är min sköna säng som står på andra sidan hallen. Den skriker efter mig. Usch.
Måste tänka positivt. Imorgon efter skolan sätter jag mig på tåget till Stockholm. Alltid något ju.
Puss puss.
Puss puss.
SISTA FÖRESTÄLLNINGEN
Efter sista föreställningen idag mötte jag upp familjen istället för att gå på mingel. Vi satte oss på en uteservering och hade lite catch up-talk i solen. Sen följde jag med hem till Tomelilla. Sådär spontant!
Tröja från Vero Moda som jag haft på mig idag
NI HITTAR MIG PÅ KONSERTHUSET
Smått trött tjej at the moment
Hejsan hejsan!
Denna veckan har verkligen rusat iväg. Och jag har befunnit mig på Konserthuset i Malmö med Malmö Symfoniorkester och min fina klass. Två föreställningar varje dag har vi hunnit med och idag är det den sista. Familjen kommer och tittar till och med. Fint.
Efter sista föreställningen blir det mat och mingel med fint folk och musikalstjärnor. Vi frågade Martin (vår lärare) hur vi skulle vara klädda och han sa bara: Ni behöver i alla fall inte klä er som ni brukar göra. Alltså i mjukisbyxor, hoodtröjor och slitna sockar. Haha. Kavajen får väl åka fram idag!
Nu ska jag springa ner till tvättstugan! Hörs!
I'M HOME
Hemma. I huset på Österlen. Så skönt.
Imorgon när jag kommer hem från jobbet ska jag bannemig ta mig en halvtimme och gå ut till alén med vovven. Alldeles för länge sen nu.
I SISTA MINUTEN
Chillaxar med lite thé efter att ha varit i Malmö och sett en teaterföreställning med klassen.
Måste skriva min beskrivning till anmälningsblanketten till koreografitävlingen som ska vara inne imorgon ikväll. Jag tycker verkligen inte om just den biten av tävlingen. Det var exakt samma sak förra året. Skjuter upp det till sista stund.
Suck.
Suck.
SÅÅ I EXTAS
(Tycker bilden passar rätt bra för hur jag känner mig just nu)
Jag är så himla glaaaad!
Kom hem från skolan för ett litet tag sen, haft mitt första rep med alla tjejer som ska vara med i mitt nummer till koreografitävlingen. Jag har varit så stressad just inför detta repet i och med att jag inte koreograferat något alls. Gjorde halva delen igårkväll efter vi kommit hem från Malmö med klassen. Och då har jag stått i mitt minimala kök och koreograferat. Mina händer är helt ömma efter alla jag slått in i. Köksbänkar, lampor, you name it. Men vad gör man inte för konsten, som min kära mamma sa när jag ringde henne idag.
I alla fall. Fick så underbar respons på koreografin av mina dansare! Och även två killkompisar i klassen som kom in och titta i slutet. Dom var helt chockade. För att det tydligen var så jävla bra. Jag kan fortfarande inte fatta det. Jag påminner hela tiden mig själv om att jag bara ska suga in all beröm men det är så himla svårt. För det är ju mig vi pratar om. Lilla Maria som inte är särskilt bra något. En i mängden.
I alla fall. Fick så underbar respons på koreografin av mina dansare! Och även två killkompisar i klassen som kom in och titta i slutet. Dom var helt chockade. För att det tydligen var så jävla bra. Jag kan fortfarande inte fatta det. Jag påminner hela tiden mig själv om att jag bara ska suga in all beröm men det är så himla svårt. För det är ju mig vi pratar om. Lilla Maria som inte är särskilt bra något. En i mängden.
Nä, nu jävlar! Tjejerna tror till och med att vi kan vinna hela skiten. Haha, dom är för söta.
Puss ♥
Puss ♥
ROBBAN, DO YOU WANT TO MARRY ME?
Säger bara en sak innan jag hoppar i sängen. Robert Gustafsson är Sveriges roligaste man! Hans 25-årsjubileumsrevy var G-R-Y-M.
Over and out.
ETT RYCK ENDAST FÖR DANSARE
Ligger och tittar på lite Vänner-avsnitt. Helt plötsligt får jag ett jättekonstigt ryck. Jag måste koreografera. Så kvart i tolv en fredagkväll ställer jag mig i mitt lilla vardagsrum, sätter på spotify och börjar korra. En halvtimme senare är jag färdig med grundskissen till min första halva av min koreografi. Då blir man glad. När det bara går av farten.
Nu ska jag fortsätta prata med min syster som befinner sig på andra sidan jordklotet.
ÄNTLIGEN
Helg. Bara ordet får hjärtat att pulsa lite lugnare. Kvällen kommer bestå utav mys med mig själv i Lund. Ska bli skönt ändå.
Kort om skoldagen:
Jag är tydligen en liten rackare på att skriva krönikor.
Jag är tydligen en liten rackare på att skriva krönikor.
Det var längesen jag var så trött i huvuvdet efter en modernklass som idag.
Om mindre än två veckor ska min klass vara med i några föreställningar med Malmö Symfoniorkester på Konserthuset i Malmö. Så idag har vi repat ett av numrena.
Och och och! Gissa vem som går på en så väldigt bra skola så att man som trea blir inbjuden att gå och titta på Robert Gustafssons publikrep? Jag döööör. Han är ju så grym. Måndagkväll så smäller det!
HEJ IGEN
När vi nu gått in i tredje veckan i skolan känns det som om vi gått en hel termin. Både i kroppen och i huvudet. Lärarna tycker vi treor ser mer eller mindre ut som zombies. Precis det man vill höra! Vi lever i våra små bubblor. Tränar, äter, pluggar, sover. Och koreograferar. För jag har nämligen bestämt mig för att vara med i koreografitävlingen i år igen. Spännande. Undrar bara hur jag ska hinna med allt.
En månad sedan. Vart tog färgen vägen?
