Snart åker jag iväg på mitt livs resa. New York. Det har varit mitt mål enda sen jag valde att satsa på dansen. Fyra år nu. Och snart är det dags att åka. Men först ska jag jobba och slita i några veckor till (16:e mars, lördag, jobbar jag mitt sista pass!!!), jag ska hinna gå på fler nationer, göra dumma misstag, säga korkade saker, fira vänner som fyller 20, umgås med min familj som jag inte fattar hur jag ska klara mig utan och försöka njuta av Sverige som jag faktiskt kommer att sakna när jag väl inte är här längre. Trots att jag ogillar väldigt mycket med detta landet (ordet lagom, Jantelagen, alla tysta, fåordade och blyga människor) så är jag ju trots allt svensk jag också. Även om jag många gånger tvivlat väldigt starkt på det. 

 

Fortsättning följer.