Haaaallå ja. Tänkte bara uppdatera för att berätta att jag lever. Jag överlevde koreografitävlingen och de två sista mördarveckorna innan jag nu gått på höstlov. Även hunnit med att överleva en elak feber som kom nästan exakt en vecka efter koreografitävlingen. Alltså i måndagskväll. Skoj. 

Avslutade precis ett skype-samtal med min syster som sitter på andra sida klotet. Vårt allra första. Första gången på snart 2 månader som jag ser att hon faktiskt fortfarande exisisterar. Det leendet som kan få världens kallaste människa att smälta. Så fint. Så saknat.